Beröm....

Idag var det dags för soc igen... Vi pratade om negativa tankar och hur man vänder dom till att bli positiva tankar istället... Jag var ju ensam med två handläggare idag så allt handlade om mig... Kände mig lite i rampljuset där, men det var rätt så skönt ändå på nåt sätt. Jag har ju alltid varit sån att jag hellre sparkar på mig själv än att nån annan ska må dåligt... Har lättare för att ta emot kritik än beröm... Men sån har jag alltid varit och det e jättesvårt att bara få bort ett sånt tänkande på en dag... Det kommer krävas mycket jobb, men jag fick en hel del bra tips idag... Jag kan skälla på andra för att dom inte tar åt sig av beröm... Men varför gör inte jag likadant för mig själv? Det har alltid varit lättare att spela dum i huvet än att visa vad jag egentligen kan... Andra får gärna ta äran för vad jag gjort, för jag vill inte ha uppmärksamheten... Men jag ska verkligen jobba på att bli bättre nu... Att ta emot beröm... =)

Hmmm... hade nåt mer att säga men det försvann... =) dåligt minne som vanligt... ha ha..

Jo... Jag är ju alltid så rädd att alla ska se mig som en missbrukare och inget annat... Men jag tror nog att det mest e jag själv som ser mig som det... Jag är en FÖRE DETTA missbrukare som har rett ut sitt liv och börjat om på nytt... Mitt forna leverne finns inte längre kvar hos mig, har inget behov av det alls. Man kan inte bli sårad om man inte själv tillåter sig bli sårad... Det ligger nåt i det faktiskt, allt är ju en tolkningsfråga...

Imorn kommer min underbara älskling hit... Ska ha maten klar för honom när han kommer. =) Vad det blir, vet jag inte än. Får se vad jag lyckas kocka ihop. =) Peter e verkligen världens härligaste människa! Känner mig så otroligt trygg med honom. Och det bästa med honom är att han står ut med mina konstigheter... ha ha ha... =)

Jag träffade Janne en sväng idag efter att jag varit på soc. Vi pratade lite om allt möjligt, men han verkade må rätt så bra nu faktiskt. Det känns skönt för mig att veta. Men han vet också att det bara är att ringa om det e nåt. Han berättade att han tyckte att Peter var riktigt bra för mig... Då behövde inte han va orolig för mig på samma sätt längre... Han ska inte oroa sig för sin moster, det e jag som ska oroa mig för honom. Hur gammal han än är så kommer jag alltid vara orolig för honom. Och min lille tös kanske kommer hit på fredag och tar en fika med mig... Då ska jag krama henne och pussa på henne lite! =) Och köpa massa wienerbröd till henne! =)